Militär förbudsskylt beredskapstiden & "Kalla kriget"
TRYCK F5 PÅ DITT TANGENTBORD FÖR SENASTE UPPDATERING
Uppdaterad 2015 i Jan.
 

KUNGL UPPLANDS FLYGFLOTTILJ
1:a Divisionens Mustanger

del 3 av 3

 


26007_Cay-Caey_rC_color.jpg (109581 bytes)
En av de få färgbilderna från 1/Div F 16. Fotograf okänd - sannolikt Sture Mattson.

Från en svunnen tid. Här baxar 5-6 man vid varje vinge upp 1/div rC eller "Caey-Caey". Notera de helt fräscha och nya betonggjutna plattorna omgärdade med grovt lösgrus! Allt verkar vara skinande nytt. Det finns ett mycket bra foto på just rC i Björn Karlströms Flygplansritningar 2 sid 81, där man faktiskt "en gång för alla" nog skulle kunna fastställa vilket namn som finns under det lilla kvinnohuvuden vid vingrotens framkant. Efter att ha betraktat det beskrivna stället med en lupp inser man att rasterprickarna per cm² (eller hur det nu beräknas) att detta tyvärr inte låter sig göras. Men antagligen skulle det nog vara möjligt att göra på en positiv kopia gjort från originalets negativ.

DE FÖRSTA MUSTANGERNA

P-51 Mustanger på Bromma 10 april 1945

Som redan beskrivits på sidan "Beredskapstid" levererades de första amerikanska mustangerna till Bromma flygplats i början på april månad 1945 av amerikanska piloter. På Bromma märktes mustangerna om till svenska kronmärken m.m. av FFVS och efter utfört "paint job" kom de mer eller mindre omgående att överföras till F 16-flottiljen av snabbutbildade svenska flygförare. Mustangerna på bilden ovan har just landat på Bromma och enligt vad som man kan utläsa av de amerikanska numren på fenorna förefaller det som att de tre närmast från vänster och upp blev: 472126 = 26012, 472093 = 26010 och den sist läsbara 472156 fick FVnr 26013. Mustangen längst till höger i bild uppvisar samma slags nedsmutsning (olja?) som mustangen på bilden nedan och måste i så fall vara vara 472109.

AAF 44-72109_FV_26011_Bromma_April_1944 Den nyligen direkt från England levererad mustangen ovan är fotograferad framför FFVS-hangaren på Bromma i april 1945. Värt att notera är klockan på FFVS-hangaren samt de bägge 75 gallons vingtankarna på mustangen med USAAF nummer 472109 fortfarande kvar på fena/sidroder. Däremot har man nu avlägsnat den amerikanska "star and bar".  Den här mustangen fick nummer 26011 i flygvapnet och är samma individ som J26:an nedan fotograferad på F16 nu märkt som röd Harald på fenan. Senare ändrades bokstaveringen av bokstaven "H" från Harald till "Helge.   (Foto: Ulf Dahlquist)

F_16_1_div_26011_700.jpg (58921 bytes)
J 26 uppställd på Kungliga Upplands Flygflottilj F 16 Ärna strax norr om Uppsala. Gissningsvis sensommaren 1945.

Enligt 1942 års försvarsplan, skulle Sveriges flygvapnen från budgetåret 1944-45 förstärkas med bl.a  F 16, en ny jaktflottilj norr om Stockholm. Flottiljen skulle ha sitt flygfält i Uppsalatrakten. Genom Sveriges förbindelser med Storbrittanien hade den svenska regeringen fått kännedom om, att i slutet av 1944 innefattade de västallierade stormakternas överskottslager moderna jaktflygplan av typ Republic P-47 Thunderbolt och North American P-51 Mustang. Storbritannien och USA:s behov av eskortjaktplan för sina bombflottor hade minskat radikalt och Sverige skulle därför kunna få köpa en del av de uppställda övertaliga P-51 Mustangerna och detta erbjudande ledde till en rad inköp för Flygvapnet 1945-48 av en total som kom att omfatta 165 st.  North American P-51 Mustang där den dominerande versionen var P-51D-20-NA.

J26_linje_Hedy.jpg (54623 bytes)
Samma mustanger som på bilden ovan men har här tagits ur ett något annorlunda perspektiv. Det är "Hedy" som står närmast och mustangen längre bort är inte lätt att avgöra vilken individ detta kan vara men nog förefaller det att vara ett namn innehållande endast tre bokstäver och det kan möjligen tydas som "Fay" men osvuret är bäst. Notera närvaron av markpersonal som förefaller att lura till sig en vilopaus. Men vad gör det om hundra år... En liten detalj är de fräscha dekalerna som tydligt syns  på röd Helges propellerblad: "Hamilton Standard" .

Svenska regeringen bemyndigade KFF(Kungliga Flygförvaltningen) den 14 mars 1945 inköp av 50 sådana och i antalet skulle det inräknas de fyra exemplar som under 1944 hade nödlandat i Sverige efter stridsuppdrag och kvarhållits här. Alltså var det 46 plan som köptes i England ochflögs av amerikanska jaktpiloter till Sverige. Ursprungligen var det tänkt att mustangerna skulle tilldelas F10 som ersättning för J20 Falco, men den känsliga situation som kunde tänkas att uppkomma om planen var tvungna att ingripa mot amerikanskt flyg, som vid denna tid flitigt flög in över Sydsverige, fann man det lämpligare att mustangerna i stället stationerades på F16 i Uppsala dit de också levererades omgående efter hand de erhöll sin nya märkning vid FFVS i Bromma som redan omnämnts ovan..

Ganska precis ett år senare, i mars månad 1946, beviljades medel till köp av ytterligare 90 mustanger och dessa skulle levereras 1946-1947 och främst avsedda för för F 4, Kungl. Jämtlands flygflottilj. Kontraktet som undertecknades i mars var mycket förmånligt. Stora surpluslager av mustanger hade uppstått efter det att flygplanen friställts i och med krigsslutet. De 90 flygplan som valdes ut var i varierande skick och betingade ett pris av US Dollar 3.500 per styck, vilket var ännu billigare än mustangerna i den första leveransomgången och detta pris var ungefär 5 procent (!) av tillverkningskostnaden.

Leveransflygningarna ägde rum från uppställningsplatser i Sydtyskland via Bremen till F7 Såtenäs. De 30 första flygplanen i den andra leveransomgången anlände till CVM under november-december 1946 och kom senare att delas upp mellan F4 och F16 medan resterande 60 maskiner, huvudsakligen ämnade åt F4 temporärt kom att förrådsställas på F7 Såtenäs 1947. Bilden nedan visar en mycket bra bild från leveransen vid detta tillfälle och är tagen på Såtenäs. Enl. anm. på baksidan av detta foto anges datum till den 1 februari 1947. Notera att mustangerna fortfarande har kvar sin iögonenfallande nosmålning som visar deras f.d. tillhörighet till respektive USAAF "Fighter Groups" (FG).

Webmasters spontana reaktion till bilder som denna: att det är "fantastiskt med dessa "fantastiska män med sina kameror" vilka skapat obetalbara tidsdokument för oss nu levande och framtida generationer! Sannolikt rådde det även vid detta tillfälle fotoförbud kan man kanske våga gissa sig till.

F7_1947-02-01Foto: via Lars Olausson.
En tredje och sista "batch" om 21 plan (avsedda för F 16) levererades i slutet av 1948. Totalt levererades 165 mustanger till Flygvapnet men 4 av dessa kom aldrig att erhålla något s/n som J26, utan användes endast som reservdelsflygplan. Totalt 161 st. J 26 erhöll FV-nr 26001-26161.

1944-45  "Nödlandarna"   4
1945 Från England (Bromma) 46
1946 Fürth (J26 L.H.  sid 29) 30
1947 Fürth  med ASG-trprt 60
1948 avsedda för F16 21
Total: 161

J26:or uppställda på 1-div platta

Ärnafältets omgivningar och 1/Div platta. Ett antal "Mustisar" står uppställda en solig sensommardag. Omgivningarna förefaller nästan vara "jungfrulig mark". Det verkar även som bonden är ute och skördar om man kikar en bit ovanför granarna t.v. i bild. Vad som skymtar i förgrunden är en av F16:s många s.k. jordkulehangarer. Bilden på mustangen nedan är tagen från samma hangar fast här inifrån densamma!

J26 ur F16 1/div parkerad utanför jordkulehangaren

En ovanlig detalj bland de "svenska" mustangerna som man knappast alls brukar få se men som nu visas på dessa bilder ... nämligen inga hängande hjulluckor !

J26_26011_26013

Röd Harald 26011 också bekant som "Hedy" och rK 26013 som "Kitty" solar sig på 1.div platta på denna mycket kontrastrika sommarbild. Tyvärr finns inget årtal noterat på baksidan av dessa fotografier vilket bara är att beklaga men en gissning att det rör sig om 1945 eller 1946 är kanske inte helt orealistiskt. Bilden nedan är tagen ur en något annorlunda vinkel och visar mustangen i ett perspektiv man inte ofta ser. Notera vad som antagligen är mekanikern "uppflugen" på motorhuvuen!

J26 och 2 st Sk15- F16 1:a divisionen  1947?

Två stycken Sk 15 Klemm 35 gör mustangen sällskap på 1:a divisionen och kan därmed ge en viss uppfattning om vilket år bilden kan vara tagen. En annan detalj som gör att man ungefär kan tidsbestämma bilden är, att det bara finns en sk. trampmatta på mustangen. En klar indikation på att bilden har tagits före 1949. I början på senare delen av 1947 hade Sk 16 Harvard börjat tillföras flottiljen och därmed var Sk 15 nog att betrakta som passé vågar man nog anta. Mustangindividen låter sig emellertid ej individbestämmas men däremot  är det möjligt med en av de båda "Klemmarna". Den Sk 15 märkt som F16 nr 9 är Fv-nr 5059 ex F 5 nr 189 (ex Eslöv kanske). Fpl försåldes av FV 48-05-21 och fick civ.reg SE-BGW. Det såldes vidare under 50-talet till Tyskland där det fick registrering D-EKEN men avregistreras senare under 1970-talet. Fpl vidare öde är ej känt. Kanske den återkom att leva vidare i flygande skick eller kanske den kom att hamna på något tyskt muséum. Vem vet? Notera mekanikern på mustangens motorhuv!

J26 26009 Elvira alternativt Panchito!

En kraftig regnskur förefaller att just ha dragit förbi och solen tycks åter kika fram men belyser ännu inte 26009 röd Erik - mer känd som "Panchito" - på 1/Div linje. Denna fpl-individ kom att klara sig oskadd under de sju år som det fullgjorde tjänst på F 16 såväl som på F 20. Fpl försåldes under januari 1953 till Dominikanska Republiken.

1Div F16 Under "X"  Anders Westerlund på vingen och Fritz Crona på motorhuven.
Foto via Arne Frykholm. (L. Hellström: J 26 Mustang).

Guppfotot lär ha tagits under sept. 1945 och visar tio ff ur 1/Div: Fr.v. lt Arne Frykholm (Res.off, flygläkare och ex. F 19), lt  Ola "Neppas" Neppelberg (C 1/div), fk Waldemar Hässle, fk Anders Westerlund, fk Rune Hallander, fk Anders Wahlbeck, fk Olof Bengtsson. På motorhuven återfinns fu Walther Bengtsson (Kat B), kd Lennart "Sollis" Sollenberg (Kat Crf) och krp Fritz Crona (Kat Ca) med skolstrecket skönjbart på vänstra överärmen och med GFU 1944. Crona fick sin officersfullmakt 29/4 1947.
Den mest välkända "uppvisningsgruppen" på F 16, som i praktiken var en rote, bestod av fk Anders Westerlund och kpr Fritz Crona, (X) som bjöd på hisnande flygcirkus vid många evenemang runt om i landet flera år framöver och vars like det tyvärr inte längre finns någon möjlighet att kunna återuppleva. Tiderna har förändrats. Likaså det "säkerhetstänk" som nu omgärdar all typ av uppvisningsflygning inför publik.
Anders Westerlund-ansåg Fritz Crona vara - citat "En sällsynt flygbegåvning. Både känslig och hård, orädd och med omdöme samt mycket flygskicklig. Han har en särställning bland mina minnen". Anders Westerlunds egen jaktflygarbana varade under nästan 40 år med över 6.000 timmar i olika militära flygplan. GFU 1942 och med officersfullmakt 25/4 1945 vid första stamofficersexamen vid F 20. Anders Westerlund är en högst levande legend från Mustangepoken.

Sannolikt tillhörde även lt Olle Steninger (Kat Crf) 1/Div vid denna tid, men han är ej med på bilden ovan. Steninger var en av de mer erfarna ff och hade liksom Frykholm deltagit som frivillig jaktflygare vid F 19 under finska vinterkriget, där han kom att dela två nedskjutningar tillsammans med Frykholm. Carl-Olof Steninger var en av dem som fick flyga in sig först på J 26:an för att sedan kunna undervisa andra. Han var speciellt anlitad vid de allra tidigaste uppvisningsflygningarna och var den som då hade flugit J 26 mest och han ansågs behärska alla situationer i luften fullständigt enligt "Neppas" förmenande. Steninger hade hunnit få ihop 146 timmar på J 26 och hade en total flygtid av drygt 1.100 tim, då han av okänd anledning störtade i vattnet vid Harstena den 17 maj 1946 med 26017 röd Petter. Han var född den 8 juni 1918 och skulle ha fyllt 28 år.

Löjtnant Olle Steninger

Lt Olle Steninger. Foto: KrA

Det amerikanska "datablocket" har kvarlämnats intakt efter ommärkningen till de svenska färgerna vilket utfördes av FFVS på Bromma innan leveransflygningarna till F 16. Om man studerar bilden ser man att tydligen har Steninger använt sig av headset av amerikansk typ (hörlurar i högerhanden) och strupmikrofon istf svensk typ av flygarhuva som antagligen (ännu) inte passar i mustangens jack. Ryggfallskärmen verkar vara den nya och slimmade typen från Pioneer Parachute Company, amerikansk beteckning "type B-8". Tyvärr går det ej att se vilken fpl-individ detta är eftersom hela datablocket inte har kommit med på fotograiet. Bilden måste ha tagits i samband med den "uppvisning" som gjordes av lt Steninger (J 26) och kd Björkman (J 22 ur F8) över F 16 fältet någon gång under sommaren 1945 efter det att Mustangen hade levererats till flottiljen.

F16 april 1945 mustangleveranserna.
Bilden ovan är tagen vid detta tillfälle. För att markera att händelserna uppenbarligen är något som sker högst informellt och "utanför ordinarie tjänst" har både flottiljchefen ölt Knut Lindahl t,v, och den amerikanske "officeren" (eg. en krigskorre) händerna djupt nedkörda i fickorna, vilket om detta hade gjorts i tjänsten torde ha det varit höjden av oreglemensenligt beteende. Kadett Ulf Björkman och lt Olle Steninger nöjer sig med att gömma sina humrar bakom ryggen. I bakgrunden den J 22 från F8 som Ulf Björkman flög. Han förtäljer om händelsen bakom bilden i sin memoarbok "Ett Liv i Det Blå" (1992). Bl.a. hade en amerikansk krigskorrespondent avtalat om ett reportage och en på den tiden ledande svensk flygtidskrift hade hakat på. Ulf "Ulle-Bulle" Björkman (f.1924, GFU 1944), tjänstgjorde på F8 under sin kadettid där han flög J 9 och J 22. Efter sin officersfullmakt den 12 april 1946 placerades han vid F 16 och här kom han att flyga Mustangen under ungefär ett års tid. Från 1 maj 1947 FIK & FLL på F 5 Ljungbyhed. 1949 placerades han åter på Barkarby. (Boken är f.ö. mycket läsvärd och minst sagt roande). Foto: KrA.

Seven american instructors from USAAF at the F16 Wing Uppsala Sweden, during April 1945. Almost brand new P-51D Mustangs have just been delivered. No information regarding these USAAF personnel such as their names and wartime background available. All information regarding this topic would be highly appreciated!

Sju amerikanska instruktörer från US Army Air Force (USAAF). De två  t.v. vid stjärtpartiet förefaller att vara officerare. Den längst till vänster är iklädd den (då) så typiska amerikanska officersuniformen benämnd "Pinks and Greens" men denna officer saknar kvalifikationstecknet "The Flying Radiator" d.v.s den amerikanska flygförarvingen varför han med säkerhet ej kan räknas in under kategorin flygande personal. Andre man är mer spartanskt iklädd US Armys fältjacka M1941 och khakiliknande byxor och förefaller vara mer "insatsberedd" - därmed alltså något mer "arbetsklädd" än vad som kan vara hans "kollega" föreraller vara.  Femgruppen till höger är samtliga sergeanter med en tjänsteställning som ung. motsvatade svenska uoffar, men med inbördes olika rang. Amerikanen på huk längst till höger är "Staff Sergeant" (3rd grade)*.Tyvärr saknas namnuppgift på samtliga dessa personer och bakgrund inom USAAF, vilket skulle ha varit trevligt att ha haft kännedom om. Mustangen är dock 26036. Samtliga tre bilder ovan är tagna av F 16:s officiella fotograf Nils Andersson. Han kom att tjänstgöra på F 16 mellan åren 1945-1986. Ett garanterat oslagbart flottiljrekord.  Foto: KrA.

AC pilot wings
Den amerikanska flygarvingen benämndes något skämtsamt som the Flying Radiator - "flygande kylaren", inom A.C (Air Corps) som var föregångare till Army Air Force och syftade på dess påfallande likhet med då rådande utseende på de flesta amerikanska bilmärkens utformning av kylaren. I själva verket var skölden en central del av "The Great seal of the United States" ursprungligen med 13 st. "stars and stripes" och skölden sitter mitt på den vithövdade örnen i det amerikanska statsvapnet vilket officiellt antogs år 1787.


F16_flyguppvisning_1945_06_10.jpg (286263 bytes)
Flygdagsprogrammet finns bevarat vid F16 förbandsmuseum. Uppsala Garnison.     Foto: Webmaster

Bilden nedan är tagen vid detta tillfäller och flyglygintresset hos allmänheten var otroligt. Det lär ha rört sig om uppskattningsvis cirka 50.000 människor som strömmade till, vilket var fler besökare än Uppsalas totala befolkning vid denna tid.

F16 första flygdag 1945

Tala om flygintresse! Flottiljen kunde visa upp ett flertal olika typer av flygplan inklusive segelflygplan som vid denna tid var vanligt förekommande inom flygvapnet. Avancerad flygning skedde med den nyinskaffade mustangen och flögs i rote av de bägge löjtnanterna ur 1/Div Klerren Nilsson och Olle Steninger vilka därmed blev de första i en rad uppvisningsflygare med J 26 Mustang som F16 kom att ha genom åren. Närmast fotografen (fotoförbud rådde!) står två nya mustanger för närmare beskådan och det kan vara värt att notera, att dessa ännu inte har märkts upp med kodbokstav och divisionsfärg på propellerspinnern. Längre ut mot avspärrningen mot Ärnafältet kan man skymta segelflygplanens klassiska profil då dessa inte längre befinner sig i sitt rätta element. Värt att notera är även byggnader och vegetationen på andra sidan fältet som det då såg ut sommaren 1945.
Foto: SFFarkiv.

J26 26008 rD

26008 rD eller "Diana" om man så vill... Denna gång i helfigur där hon visar upp mustangens klassiska linjespel vilka framträder tydligt då varken klaff eller hjulluckorna hänger ned och förstör "Dianas" sköna former. Meken till vänster tycks även han vara påfallande tagen av synen och måste hänförd av synen ta stöd mot "stabben".

Den fartfyllda mustangteckningen t.h. är utförd av "Mustang-Harry" Frodé som var en mycket begåvad flygare som även kom att flyga mustang på F16. Harry - i Flygvapnet så småningom känd som "Morfar" berättade på dåvarande MHS d.v.s. Militärhögskolan i Stockholm (senare nä till Försvarshögskolan) en sommardag i juni 1981 om sina minnen i FV under temat "Från stridsflyg till flygräddning". Som skärgårdspojke var han förutbestämd att bli vpl kolskyfflare i Kungliga Flottan - ett öde som han med en veckas marginal 1939 undslapp genom att bli volontär vid F2 Hägernäs. Under korpral- och furirskolorna sysslade han med segelflyg och under en flygning över Bogesundslandet fann han sig plötsligt flyga rote med en örn!
Efter GFU 1945 blev det GFSU på F4 där Harry kom att flyga SAAB B17. Inte så pupulärt då han lagt grunden till en yrkeskarriär på F2. Stationeringen i fjällvärlden visade sig dock nyttig för "där lärde man sig veta hut" i en miljö med tuffa förhållanden som väder och landskap inte gav utrymme för varken slarv eller playboyfasoner hos nya piloter med ofta överdrivet självförtroende!
Kolteckning av ff Harry Frodé

Sedan följde jaktflyg på F16. En grundläggande regel vid flygning med J26 var att aldrig "kasta på full gas". Vridmomentet blev nämligen så stort att det inte gick att hålla mustangen på rätt köl. Med utfälld klaff kunde det vara rent livsfarligt vilket en kadett på F20 oavsiktligt demonstrerade. Det gick denna gång dessbättre väl. Frodés tid som J26-pilot var ente heller fri från intermezzon. Under en flygning utanför Ystad t.ex lyckades en felinformerad eftersläntare ansluta sig till förbandet genom att ta Harrys plats! Detta skedde på låg höjd över en välbesökt badplats och det var åtskilliga solparasoll som den undangirande Harry blåste iväg! Efter tio minuter kom chocken "Oj, oj, man gick direkt hem och landade..."
Träffen, som blev åtskilligt längre än planerat, avslutades (nu kommer det verkligen intressanta) med att föredragshållaren visade och kommenterade en film: "bestående av filmsekvenser inspelade med "kulsprutekamera" under jaktstridsövning med J26 från lägsta höjd upp till 12000 meter samt anfall mot varierande slag av markmål. Vidare innehöll filmen avsnitt från Flygdagen på F16 hösten 1949, där bl.a en mustang ses göra en tunnelroll kring egen rotechef på ca 30 meters (!) höjd. Veterligen är (var?) detta den enda film som finns (fanns?) från detta evenemang. Filmen är en s.k. negativ film som tidigare använts i utbildningssyfte vid jaktkursen 1948-1949 och sedan dess legat i "svalt förråd" vilket möjliggjorde visningen denna kväll..!"
- Great Scott !!!  Vågar man hoppas  på att någon var framsynt nog att t.ex. lägga över denna film på VHS-kassett?! VHS-systemet introducerades redan 1976 av JVC så detta var alltså fullt möjligt att göra året 1981.

Harry Frodé

Harry Frodé. "Mustang-Harry" loggade bl.a. tusen timmar på J 26 och blev år 1950 klassificerad i en engelsk flygtidskrift som en av Europas tre absolut skickligaste stridsflygare. Foto: SFF


Man kan undra om denna film överhuvud taget fortfarande finns bevarad!? Är det någon som vet något om denna films vidare öde? Tyvärr hann Frodé avlida innan Webmaster fick tillfälle till kontakt med honom personligen i detta ärende. Möjligen kan filmen ha funnits i Harry Frodés ägo när han avled, men det har visat sig omöjligt att få någon ytterligare information om detta fantastiska flyghistoriska tidsdokument. Överhuvudtaget skulle ingen nu för tiden tillåtas att flyga på liknande vis under en flyguppvisning som beskrivs i texten ovan! Denna rote kan i sin sammansättning mycket väl ha bestått av Anders Westerlund och Fritz Crona, vilka var de "vassaste" flygförarna som uppvisningsflög inom flygvapnet vid denna tid. Anders Westerlund kom att hamna på 1500 timmar flygtid på J26:an och Crona hade sannolikt ännu mer loggad tid. Det fanns ff som fick ihop uppåt 3.000 timmar på J26 innan propellerepoken avslutades.

Texten ovan om HF:s föredrag är ett starkt nedkortat utdrag från en artikel under rubriken en "Föreningsnotiser" i FM 9/81 (Flyghistoriskt Månadsblad) som skrevs av SFF-medlemmen Bo Ahlberg 1981 - alltså för mer än 25 år sedan - oddsen för att kunna spåra filmen i fråga är inte direkt att anse som särskilt goda m.a.o...

UB005129upsalabild.jpg (122936 bytes)

För er som bygger mustangmodeller och är noga med korrekt historisk märkning har ni nu tillfälle att studera en korrekt placering av flottiljsiffran (samt dess useende - typsnitt på densamma) det svarta "hålet" alldeles under siffran sex (avsedd för domkraft) är en bra hållpunkt, liksam skarven mellan aliminiumplåtarna i förhållamde till samma siffras placering (på denna sida flygkroppen) men som av naturliga skäl skiljer sig åt på motsvarande högra sida). Den andra "pricken" som syns t.h. om sexan är i själva verket en "givare för statiskt tryck" - också en bra referenspunkt för den seriösa "dekalmannen". Den vertikala pinnen placerad på mustangens ryggås är en VHF antenn. Några trådantenner fanns aldrig på den "svenska" mustangen och inte på U.S. 8th och 9th Air Forces mussar av modell P-51D  heller för den delen. De tidiga mussarna i ETO var utrustade med en äldre typ av radiotrustning som krävde långa trådantenner för att kunna fungera som tänkt nämligen. Sedan kom efterhand ny utvecklad radioteknik som VHF-transceivern SCR-522 som vad jag vet, att åtminstode Engelsmän och Jänkare hade som gemensam utrustning av förståeliga skäl. Inte bara flyget utan även t.ex ytfartyg och ubåtar hade även denna radio ombord (U.S ubåtar i Pacific).

Föreningen Armé- Marin- & Flygfilm har ett intressant "tidsdokument". Året är 1946 och kan därför knappast visa något ur Mustamg-Harrys film dom omtslstd längre upp på sidan men inneålle emellertid  snnst intressant och är ett väl så gott tips för den sanne "J26-fantasten". Döm själv av texten nedan som bland mycket annat nås via den klickbara länken:

http://www.amf-film.se/ 11891 F 16 Journal 1946. Kungl Upplands flygflottilj. Uppvisning med P-51 Mustang, personal, markstudier av J 26 Mustang. Utländskt besök, personal. Flyguppvisning den 1 september, åskådarmassor, personal, markstudier av J 26 Mustang. Omhändertagande av buklandat flygplan, propellerbyte, besökare, kadettexercis, personal. Stridsledningscentral, DC 3 Örnen SE-BAA startar, B 17 subjektivt i luften. Uppställning vid flaggstången, fanöverlämning, koktross i verksamhet, utspisning, snöröjning bana, S 31 Spitfire, flygdag, flygplan på himlen. Svartvit, stumfilm utan texter. Speltid: 30 min.


26084 föx Quintus. Notera huvens låga profil.

handar4.gif (182 bytes)Denna mustangbild är klickbar ursprungligen från den nedlagda flygtidningen KONTAKT nr 49 och visar 26084 med en minst sagt ovanlig märkning som rQ  ur 1/div F16 eftersom denna bokstav rent optiskt knappt gick att skilja från rO (Olof). Notera att "Q för Quintus" även har målats på landställsluckan. Enligt uppgifter var denna mustang även tilldelad 3/Div F16 märkt som gJ. Just detta exemplar hade haft USAAF nr. 44-72112. Den kom senare att byggas om till S 26 (spaningsversionen av 26:an) på CVM (Malmslätt) i slutet av sin karriär på F 16 och därefter tilldelades den F 21 1952 där den märktes s10. Fpl totalhavererade emellertid en kort tid senare p.g.a. motorstörningar där ff tvingades lämna fpl med fsk vilket skedde utan problem. 26084 slutade emellertid sina dagar som skrot i trakten av Jokkmokk. Tills för en tid sedan! Klicka på bilden och häpna över bildspelet som länken då tar Er till. Notera att fpl på bilden har s.k. Dallashuv men utan att för den skull vara en Dallasbyggd P-51K. I Leif Hellstöms bok finns emellertid inga uppgifter om att denna mustang skulle ha varit märkt som röd Quintus. Frågan är om inte så var fallet under en period mellan 1947-1950 innan fpl överfördes till 3/div (gJ) och senare kom att flygas ner till CVM för att "låta sig" konverteras till S 26:a. Noterbart är, att man uppenbarligen inte längre målar några "mustangmärken" på de mustanger som anländer 1947. Tänkbart är ju att märket kan ha avlägsnats före innan denna bild togs. Foto Nils-Arne Nilsson via Kontakt. Ur flygtidningen "KONTAKT.

26051 första mustangen  i andra leveransomgången 1947/48.
Fotograf okänd. Foto via Göthe Johansson.

I bakgrunden pågår viss flygaktivitet och mellan gul P:s fena och den vertikala VHF- eller även kallad "UK-antennen" synes en startande Sk 16 av typen "postlåda" - d.v.s den är målad i flygvapnets iögonenfallande "postgula" färg.
26051 användes f.ö. under "Operation Falun". Den som är intresserad av att veta mer om vad detta kunde tänkas ha varit för något rekommenderas att läsa boken "Bortom Horisonten - Svensk flygspaning mot Sovjetunionen 1946-1952" av Lennart Andersson och Leif Hellström.

Även denna F16-mustang 26051 gul Petter konverterades till spaningsversion på CVM och kom att utrustas med en amerikanskkonstruerad spaningskanera för att därefter övertagas av F 21. Intressant att notera är den rikliga stencillering som nu förekommer samt den ändrade placeringen av serienumret från och med denna leveransomgång mustanger. Notera även det odukade sidrodret samt den lilla "bakåtvarnarantennen" - som inte är något annat än en liten 3 elements yagiantenn bestående av ett reflektor- och direktorelement strax framför "P:et" på fenan. Denna finess utnyttjades inte alls av svenska flygvapnet och efterhand monterades denna antenn bort och ersattes med en täckplåt. På den första leveransomgångens mustanger var FV s/n placerat sålunda, att den sista siffran i serienumrets horisontella placering var exakt applicead så, att den sista siffran i s/n var placerad exakt i mtten och omedelbart under denna plåt. Men i och med fvnr 26051 (se bilden ovan) appliceras s/n framför den sagda plåtluckans vänstra sida! Efter hand kom (sannolikt av slarv) emellertid avvikelser att förekomma från denna praxis.

26031.jpg (41214 bytes) 26031_sn_ny_placering.jpg (103385 bytes)

Evert Andersson spakar här 26031 år 1947 då hade blå Niklas fortfarande kvar sin olivgröna målning. Notera s/n placering.
(Evert Andersson).

Delförstoring som klart visar s/n 26031 efter att ha påkörts av 16076 den 27/8 1947, (KrA).

Anledningen till denna till synes triviala information är den, att genom kännedom om denna märkningspraxis ligger möjligheten att kunna identifiera och kanske därmed någorlunda korrekt kunna årtalsbestämma fotografier med enskilda mustangindivider, trots att dessa kanske endast är klart identifierbara med ledning av fenans bokstavskod, men med ett oläsligt serienummer. Här kan det dock finnas en möjlighet att fastställa rätt individ, trots oläsligt serienummer - men alltså med ledning av dess placering vara möjlig.

Detta gäller ofta vid "amatör"-fotografier med dålig skärpa. Undantag finns emellertid. Se exempelvis bilden på den avlutade blå Niklas 26031 - som blev tvungen att märkas om efter att ha avlutats. Här flyttades serienumret till den placering som tillämpades fr.o.m 26051 (bild längre upp på sidan). Emellertid avviker placeringen anmärkningsvärt från vad som borde ha varit fallet om märkningsinstruktionen följts och har i detta fall placerats alldeles för långt ned. Tyvärr förekommer det ibland sådana här förvirrande placeringar av individnumren. Emellertid medger den felaktiga placeringen just i detta exempel däremot en positiv identifiering, eftersom serienumret eljest inte alls skulle ha kunnat vara möligt att ses på något av de fotografier som togs för haverirapportens räknig, men här kan man nu se helt tydligt, att detta verkligen rör sig om 26031 - alltså den tidigare grönmålade - men nu helt metallblanka "blå Niklas" ...

J26:an med Olive drab från IPMS OPEN i Solna 2009. Sannolikt målades aldrig mustangmärket  (se illustrationen i  högermariginalen) på denna typ av mustang, utan endast på D-modellen. Veterligen finns det ingen fotodokumentation med en dylik målning på 26001 och skulle det göra det är Webmaster mycket intresserad att få ta del av denna i så fall.

26001 i ursprunglig OD-målning ( olive drab)

J26-26001-modell.jpg (499412 bytes)

Vid en jämförelse framgår att flottiljsiffran 16 har hamnat en aning för långt åt höger och är dessutom inte riktigt av korrekt typsnitt. Beklagligtvis är denna typ av flottiljsiffror i rätt skala och utformning inte lätta att få tag på längre sedan dekalerna till mustangen från Flying Colors Aerodecals FCA32102 av Sten Sundelin i den större skalan 1:32 sorgligt nog försvunnit från marknaden. Nedan: Originalet 26001. Notera stålplanken. Webmaster tror att detta område ingår geografiskt i benämningen "Sibirien" (?)...

J26_ex_ZHUB_26001_vD_F16

Nedan: Vad vore ett försök till sammanfattning av F16:s mustisar utan flottiljchefen Knut Lindahls vit Adam? "Knuttes" märke skulle vara "störst och vackrast"*** och målades även detta av Sture Mattsson. Motivet finns mycket elegant återskapat i form av en tavla som ingår i Uppsala Garnisons "F16-Museum". Tavlan är en verklig klenod och skänktes ursprungligen till F16:s andra (och under hela mustangtiden) chef, öv Knut Lindahl, när denne år 1952 avgick som flottiljchef. Tavlan skänktes sedan till museet av hans son Jan Lindahl. Klicka här för att se större bild av tavlan.
För en tid sedan återfann webmaster en del gamla "ång-fotografier" i en skolåda där dessa legat i drygt trettio år. Det var alltså papperskopior i färg, gjorda på negativ färgfilm, men där tyvärr varken skärpa eller färger var särskilt väl bevarade p.g.a tidens tand. Med ett bildbehandlingsprogram är det nu lite mer fason på bilden nedan som alltså är tagen i den gamla förrådsbyggnaden i Ryd där många fpl stod magasinerade innan vi fick  vårt Flygvapenmuseum. Den första utställningshallen i den nuvarande museibyggnaden på Malmen i Linköping invigdes först i mars 1984 och 1989 invigdes den andra hallen (etapp 2). Det intressanta med denna bild är att "CF16 Lindahls mustangmärke" visas stående på golvet - men har annars inget samband med denna J26. Vem kan ha gjort denna tavla? och hur "trovärdigt" är färgvalet till detta verk? En större bild på både detta och den "gräsliga" mustangen som sägs vara ex. 26020 i FV såldes till IDF/AF år 1952. Under 1960-talet återkom flygplanet som en gåva från Israel varpå det så småningom förrådställdes i Ryd i väntan på ett FV-museum, men gissningsvis ställdes den ut först i och med att etapp 2 invigdes år 1989 (?). Se en större bild här T

J26 fr_Israel_ryd-deposits 1982_700px

HVAR- fästena (för raketer) har äntligen plockats bort då sådana ej fanns på de svenska mustangerna. Detta torde ha skett någon gång under 2014/15 och som framgår av bilden nedan, (såvida det inte rör sig om något "paintshop-work" förstås) - man kan inte vara nog försiktig.

J 26 FVM reviderad.jpg (231530 bytes)
Flygvapenmuseums J 26 Mustang bA (blå Adam) 26020.

Tabellen nedan visar tillgången av J26 på F16-flottiljen den 1 juli varje år. Under de markerade årtalen var denna särskilt stor och man kan anta att detta var anledning till att man måste använde sig av udda märkning som röd Quintus t.ex. Nu kunde uppenbarligen tilldelas fler fpl per division än dittills varit möjligt. Bl.a kom ju ett stort antal mustanger att haverera under "pionjärtiden" vilket - om än ofullständigt - syns i tabellen. De två sista åren i tabellen avser Stabens Flygavdelning (på F8 ) som tilldelades 10 st Mustanger, men reservdelsbristen började nu bli kännbar och som en konsekvens var uppenbarligen färre maskiner än dessa tio disponibla.

Årtal 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954
Antal J26 47 39 59 64 72 60 55 50 7 8

14999_J26_F8_1951.jpg (167077 bytes) F 8-mustang med grön spinner ur "Stabens Flygavdelning" är fotograferad 1951 under tankning på Barkarky.

År 1952 var propellerepoken definitivt överspelad för jaktflygplanen inom flygvapnet och SAAB J 29 Tunnan kom nu succesivt att ersätta J26:an på F16-flottiljen och mustangerna försåldes till bl.a Israel samt ett antal centralamerikanska stater. Ett mindre antal kom att finnas kvar ytterligare en tid på F20 och på Barkarby (se tabell ovan) där de flögs för att möjliggöra flygtid för den kategori flygförare som annars i sitt dagliga värv "flög skrivbord" på Flygstaben. Men snart blev även dessa mustanger historia. Foto: Järfälla kommun arkiv.

sollis550px.jpg (105897 bytes)

Färgerna är enastående välbevarade trots att detta också är taget 1951. Flygföraren ur första divisonen (syns bl.a av halsduken) är reservlöjtnant Lennart Sollenberg, tidigare omnämnd på gruppfotot en bit upp på denna sida och är taget på Kirunabasen. Notera kameran i "Sollis" högernäve. En intressant liten detalj på mustangen är den lilla oljeskyddsplåt som sitter på nosens överkant stax bakom den röda spnnern. Detta var en svensk inovation avsedd att förhindra att förarens sikt blev nedsatt vid ett eventuellt oljeläckage. Frontrutan blev i så fall annars nedsmetad av oljan som i värsta fall helt förstörde förarens sikt framåt. Plåten fanns på alla svenska mustanger från 1947. (Fotograf sannolikt Lennart Sollenberg. Ur "Vingar över Uppland - F 16 1943-1993"). ©Upplands Flygflottilj 1993. Avslutningsvis några ord om F 16-flottiljens "symboler". Flottilj-/förbandsfana

f161fana-271-transp.gif (33503 bytes)

F16_sistafanan2.gif (36865 bytes)

1943-1996 resp. 1996-2003 som blev det sista och slutliga utförandet. "Mk II" eller version. 2.0 om man så vill. Fanorna finns förvarade på Armémuseum (bild nedan) och alltså inte på Flygvapenmuseum som man skulle kunna tro. Även fanspetsen ingår i dessa fan-relaterade "memorabilia" och visas i bild t.v i bild om Armémuseum och spetsen har -  om denna ej är utsälld - inventarienummer INV 19550 för den riktigt nostalgiske som kansk kan efterfråga denna för en titt.
Sju år före flottiljens nedläggning överlämnas den högra fanan ovan till F 16 av dåvarande ÖB general Owe Wiktorin, vid en ceremoni som ägde rum den 30 april 1996 på Artillerigården framför Armémuseum i Stockholm. Denna fana hade fått  bl.a. ny symbolik i form av Riksäpplet - vilket symboliserar landskapet Uppland och ingår i Upplands vapen.¹

Den 17 september 1944 överlämnar Hans Majestät Konungen Gustav V  fanorna till de åtta nyuppsatta flygflottiljerna F10, F12, F13, F14, F16, F17, F20 samt F21 (som då var flygbaskår) mitt under brinnande världskrig. Överlämningen  ägde rum på Kungliga Svea Flygflottilj F 8 som var värdflottilj för ceremonin. Flygvapnet bestod då av 17 flottiljer efter en kraftig upprustning genomförts sedan 1939 då det endast fanns sex flygflottiljer. FV:s sista flottiljer var F15 och F18 som sattes upp efter krigets slut 1 juli 1945 resp. 1 juli 1946.{*} då flygvapnet var som störst.

 fanspets F16 1943.jpg (21027 bytes) F16-gamla-fana-byts-400.jpg (72059 bytes)

2003: Fotografiet visar fanöverlämningsceremonien framför Armémuseum. F 16:s gamla fana byts mot den nya fanan som är försedd med riksäpplet i stället för wasakärven, men här även fått en sju-uddig stjärna vilken symboliserar "traditionsarvet"²från sju³ nedlagda flottiljer. Samma öde drabbar emellertid till slut även F 16, som officiellt upphörde att existera den 31 december 2003 och en epok gick därmed i graven.

" Sic Transit Gloria Mundi "  {**}


Anmärkningar:

"Fanöverlämningen" ur F 16-Journalen - personaltiding för Upplands flygflottilj nr 1/96.

¹
Då F 2 lades ner år 1973 blev landskapavapnet för Uppland "ledigt" - men vasen förblev fortfarande i bruk på F 16 och fanns t.ex. högst påtagligt kvar tio år efter F2:s nedläggning på den dekal som framtogs till flottiljens 40-årsjubileum 1983. Däremot kunde samtidigt konstateras, att flottiljens J 35:or hade upplandssymbolen på fenan.** Riksäpplet övertogs inte officiellt av F16 förrän 23 år efter F2:s nedläggning då denna för första gången 1996, vid en officiell ceremoni ersätte Vasen i förbandsfanan - och som ändå måste betraktas som flygflottiljens "värsting-symbol" (uttryckt på "nysvenska")... Eller hur förhöll det sig i verkligheten med fanans "pondus" och "likare" för symboliken egentligen? För den oinvigde förefaller denna häpnadsväckande långa "fördröjning" med att förse flottiljens fana med Riksäpplet anmärkningsvärd -- om flottiljen ansåg sig ha övertagit denna symbol i och med F2:s nedläggning. En bidragande orsak till att dämpa ambitionen till en relevant "fanuppdatering" kan möjligen ha berott på avskräckande kostnader förknippade med framställning av en ny och "uppdaterad" fana. Det rörde sig om ett "ansenligt" belopp, vilket måste ha gjort alla förbandsfanor**** extremt "kostnadsineffektiva". Om detta kan den intresserade läsa mer om i angiven källreferens.

² En komplicerande faktor var flottiljens s.k. "traditionsansvar" som enligt försvarsmaktens bestämmelser skall återges på en ny fana. Det vanliga förfaringssättet därvid att traditionerna efter ett nedlagt förband återges på fanduken genom att dess emblem sätts på fanan. I F16:s fall hade antalet "traditionsförband" ökat till sju st.

³ Västmanlands flygflottilj (F1), Roslagens flygflottilj (F2), Östgöta flygflottilj (F3), Svea flygflottilj (F8), Södermanlands flygflottilj (F11), Bråvalla flygflottilj (F13) och Södertörns flygflottilj (F18).

*   AAF Official guide to the Army Air Forces. New York N.Y., 1944.

** Flottiljen använde efter F2:s nedläggning upplands-äpplet på sina J 35 och helikoptrar. Braunstein: Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet, s. 104.

*** Att Flyga är att Leva Norrbohm/Skogsberg, s. 174.

**** Ikaros - Flygvapenmusei årsbok 2004; Flygvapnets fanor: Leif Törnquist: s. 11-40.

{*}   Blomqvist, Sune: Vingar Över Stockholm; F 8: s. 17.

{**}  Så förgår världens härlighet.

Samtliga mustangbilder som saknar källangivelse är hämtade ur Webmasters privata samlingar. Fotografen är beklagligtvis okänd.

Förkortningar

 

krp = korpral
fk   = fänrik
lt    = löjtnant

ölt  = överstelöjtnant
fte =flygtekniker
KrA  Krigsarkivet

Förklaring av flygförarkategorierna (kat)

A = personal som tillhört annan försvarsgren
B = som rekryteras från FV:s manskapsskolor (mekaniker, signalister, trupputbildare) .
C  = direktrekryterade till regementsoff i flygtjänst
Ca  = off. aspirant
Crf = direkrekryterade till reservofficerare i flygtjänst
D=  direktrekryterade till reservflygförare (silvervingar).
E= direktrekryterade stamflygförare, nä till fältflygare år 1950.

   2007-07-31 |www.silvervingar.se e-post©2011-2013 donttouch.gif (14728 bytes)

"Tid och rum existera icke; på en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningenen ut och väver nya mönster..." [Strindberg]


Till Huvudsidan! Använd "Bakåt-knappen" för att återvända till föregående sida. Har du just surfat in här så klickar du på pilen t.v.

MUSTANGTIDEN 1945-1952

Vasen.gif (3810 bytes)

F 16

 

ffvs-transp.gif (10954 bytes)
 

F16-1a-grbet.jpg (23147 bytes)

Mustangen_150.jpg (16061 bytes)
NAA-logotype_trans.gif (3081 bytes)
 

 

 

 

 

 

 

 

Svenskt cigarettmärke under denna tid - eller kanske något senare!

 

8af.gif (1524 bytes)

 

 

 



 

 

 

 

FV.jpg (7926 bytes)

 



 

 



P-51_manual2.jpg (9529 bytes)

 

 

F16-basse.jpg (13736 bytes)

 

 

9AFpatch.gif (4185 bytes)

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



f16-knut-pferd4.gif (18853 bytes)

Lindahlsmustangen_Uppsala-garnison_f16-museum.jpg (25138 bytes)


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

naa_logo.gif (6228 bytes)

 

 

 

vasavapnet.jpg (6304 bytes)

 

 

 

 

F 16
Vasen.gif (3810 bytes)
Vase
1943-1996

 

 

Wasakärven eller vasen (bestämd form av vase = sädeskärve) är en svensk symbol som ursprungligen utgjorde den svenska adelsätten Wasas släktvapen, och som gav ätten dess namn. När Gustav Wasa tillträdde som kung 1523 blev släktvapnet en del av det svenska riksvapnet, där den fortfarande ingår. Vasen ingår ännu idag även i Wasas vapen och Vasa nations fana. Vasen har fått sin form för att likna den franska liljan som också är en välkänd heraldisk symbol.
Källa: WIKIPEDIA